Vart nästan lite poetisk när jag gick hem från jobbet efter att ha hämtat barnen idag. Det var så där gnistrande vitt och kallt. Är ju ändå mysigt med snö nu när solen är framme så pass mycket och dagarna blir ljusare.
Men jag längtar ändå till våren, med allt det gröna. Tyvärr är den alldeles för kort.

Just nu går jag i väntans tider. Eller, ja, jag är inte med barn eller så, men min lillebror och hans sambo skulle haft barn för 18 dagar sedan, och ännu har jag inget hört om att den lille/lilla skulle ha tittat ut. Det är så spännande.
Men jag blir irriterad på Östersunds sjukhus, man bör inte behöva gå tre veckor över tiden. Tycker det känns väldigt riskfyllt jag, med sämre funktion på moderkakan och så. Fast de borde ju veta vad de gör. Och tydligen får hon åka de elva milen varannan dag för kontroller. Så allt är väl som det ska då.
Har det ännu inte hänt något på torsdag, ska förlossningen sättas igång. Så Torsdag eller fredag är jag faster:-)

Ikväll har jag aktivitetstränat hundarna. Fick hem klickern idag. Ska bli spännande att se hur den funkar på Gimli.
Jag och barnen har hjälpts åt att gömma godis åt hundarna, som de fått leta upp. Det tyckte både barnen och hundarna var superskojigt.

Nu ska jag gå och lägga barn och mig själv.
Natti natti...



Hittade en "gammal" bild på Liam. Här är han bara 6 månader. Oj oj vad det känns länge sedan.....Tiden rullar så fort.