Jobbarhelg

Och slut som vanligt. Tog mig ändå efter middagen ut i trädgården och planterade de sista av mina frösådder. Skönt, nu är det bara att hålla tummarna att de klarar vintern!
(Nu hör jag att regnet vräker ner...det är bra, för då etablerar de sig bra...)

 
Jag har på länge inte orkat blogga. Dels har det varit fullt upp som vanligt och senhar jag varit så ledsen. Min följeslagare sedan nästan 11 år, Eros, fick den 1 september stilla somna hos veterinären. Tårarna strömmade ner för min kind när han tog sitt sista djupa andetag och för alltid somnade. Men man vet redan när valpen kommer hem att man åtar sig en skyldighet att avsluta livet när lidandet blir för stort. Man får aldrig tänka på sitt eget lidande och den stora saknaden som kommer. Man får som djurägare aldrig vara självisk!

Eros springer nu i Nangijala och jagar Spöket. Smärtan för honom är över, men hos mig kommer den att dröja kvar länge. Men så är livet.

*Tårar på min kind*


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Elyzias drömmar

Allt i livets väg

RSS 2.0