Var väldigt ledsen och förhastad när jag skrev mitt inlägg igår. Allting kändes så hopplöst.
Nu i första hand, innan jag tar något beslut, ska jag prata med Veterinären. Sedan blir det till att köpa en munkorg för säkerhets skull. Ska även kontakta Barbro Börjesson, för att se vilka råd hon kan ha.
Känner ändå att jag inte är beredd att ge upp hoppet om lillskiten. Han är ju trots allt bara två år, nånting borde man kunna göra.
Dessutom måste jag få mina barn att förstå att de inte kan gå på hur som helst med hundarna. Inte sagt att det var Liams fel det som hände igår. Det är inte accepterat beteende att nafsa och bita mina barn!!!!!

Men jag känner ändå att jag är skyldig Gimli lite mer än bara en snabb avslutning hos veterinären. Så här dagen efter när jag har haft tid att analysera och tänka.

Sen kanske beslutet blir detsamma ändå, det kan jag ju inte garantera. Men jag vill göra allt som kan göras först!