Vardagsdramatik.

Min svärmor fyllde 60 år idag. Därför trotsade jag och barnen kylan och tog en promenad bort dit.
 Hon bor efter en lite större väg i samhället, ca en kilometer bort från oss.
Vi hade precis fikat klart, både muffins, bullar och tårta, och barnen hade satt sig i soffan för att titta lite på TV, när jag får se inte mindre än fyra hästar kuta förbi i full karuscha. Rakt ut mot E4. Jag skyndade mig att ta på ytterkläderna, och gav svärmor min mobil så hon  ringde till ridskolan och fråga om hästarna kom därifrån.

Ut i kylan igen, skyndade mig ut mot E4. Tog inte lång stund innan jag förstod vart hästarna var, för ALLA bilar körde extremt långsamt eller stannade. Sen får jag se att det kommer tre tjejer gående med hästarna. Så jag kunde andas ut. De verkade oskadda. En liten stund stannade jag kvar, en av tjejerna hade sin bil på E4 så hon var tvungen att skynda iväg till den. En annan av tjejerna skulle iväg så jag erbjöd mig att hålla en av hästarna.
Två av hästarna vart hämtade med hästfinka från ridskolan, trots att det inte var deras hästar.

Kaotiskt var det för ett ögonblick, men varken människor eller hästar kom till skada. Det hade ju kunnat gå hur illa som helst. Men nu gjorde det inte det. Tack och lov.

Läste i tidningen att det hade skett en liknande incident borta vid Myre för bara några dagar sen, också det på E4. Två hästar som hade klivit igenom stängslet och rymt ut på vägen. Den ena hästen hade med nöd och näppe undgått att bli påkörd av en långtradare. Hua. Tänk att det finns människor som bara kör och inte bryr sig.
Klart man ska stanna och hjälpa till en sån gång. Det är ju inte bara hästarna som kan skada sig.
Tyvärr finns det ingen bild på dramat.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Elyzias drömmar

Allt i livets väg

RSS 2.0